#Blogg100: 100

Det är ändå så att jag älskar växlande solighet, temperaturer kring 20 grader. Gröna löv och maskrosbollar. Försommar och högsommar och sensommar. För att ha en så jämförelsevis kort sommar har vi ändå många ord för den, många perioder att dela upp den i. Än så länge är det före. Den tiden är bäst. Sedan får man akta sig för att inte blinka.

Annonser

#Blogg100: 99

Vad som verkligen slagit mig är vilka genier introverta presenteras som i litteratur om introverta. Samt att I JAPAN ÄR DET MINSANN FINT ATT VARA INTROVERT! Well. Jag är bara en person som tycker om att ligga bredvid min sovande son och surfa i telefonen. 

#Blogg100: 98

Det var svårt att veta var jag skulle publicera den här spaningen men den är relevant, inte sant?

Idag, när jag skulle lägga en kudde under madrassen för att inte Bearnaise skulle rulla ut, fick jag se någonting på golvet. Jag identifierade det snabbt som hud eftersom jag vet att Okapin ligger och drar (anmärkningsvärt stora) hudbitar från sina hälar på kvällarna.

Okapin! Väser jag ilsket och han slutar för stunden men inte för evigt.

Jag samlade ihop hudbitarna i en liten hög, men jag dammsög inte upp dem av principskäl. Istället fotograferade jag dem och skickade bilden till Okapin. 

Tänk nu om Okapin hade dött ifrån mig. Bergis hade jag sparat de här små hudbitarna i en liten ask. En gång sparade jag min stortånagel som ramlade av efter att jag dragit upp den i ett skåp. Jag kastade den flera år senare. Okapin har fortfarande en burk med en liten tofs från mitt hår i sideboarden. Den är från sommaren vi träffads och nu när jag ser det i skrift tänker jag: Tur att vi är introverta när vi också är så morbida!! 

#Blogg100: 97

Emmas torsdagslista är min söndagslista.

Insåg precis: att jag glömde svara på en fråga! (Påskrivet senare)

Just nu:
Ligger jag i sängen bredvid en sovande Bearnaise. Han har feber och flåsar och snarkar och drar mig i håret. 


För ett år sedan:
 


Vi gick ner till stranden efter jobbet. 

Och hade precis: Badat! Jag är supersen i år. Är inte en vinterbadare, men mitt tidigaste är 27/4. Mitt senaste minns jag inte men tror aldrig att jag har badat utomhus i oktober. 

Då hade jag: 


Shorts på jobbet!

Om jag ska köpa ett enda nyproducerat plagg denna månad:  Men nej, det ska jag inte. Jag shopping-fastar! 

Så omåttligt peppad på: 

Sommarlovet! 2 veckor kvar!

Kan inte slita mig från: 

”The Handmaid’s Tale” på HBO. Jag tycker att anföraren är så sjukt obehaglig. Jag kommer aldrig att kunna se Joseph Fiennes i sympatisk roll mer. 

Drömmer om: 

Sommarlovet!!!


Senaste googlingar: 

Joseph Fiennes.

Abort.

John Hopkins University. 

Ben Carson.


Drömmer om: 

Hörde ni inte? SOMMARLOVET! 


Tråkig att göra som måste göras: 

Spärra bankkortet. 


Borde skaffa mig:
 

Nej jag behöver inte skaffa mig något. Får sitta på händerna dock för att inte skaffa mig kimonos, t-shirts i lin, blusar. 


Skulle vilja: 

Vara ledig i morgon. 


Bävar inför: 

I morgon. Jag tror att jag kommer att ha fått ett argt mail då. 

Bästa köp: 

Någonsin? Det var en bok med namnen på privata hyresvärdar. Jag skickade brev till kanske trettio av dem. Fick förstahandskontrakt i Sundbyberg. Bytte och bytte, hamnade här. Det är en ynnest to rule all ynnest.


Det är 13 år sedan jag köpte boken på någon sajt för andrahandsuthyrning. Sådana böcker finns inte längre. 😦 


Gillar: 

Att det är skolavslutning på fredag. 

En ganska så najs grej: 

Vår rektor föreslog att alla ettor, tvåor och treor (drygt 200 elever) skulle mima Lalehs ”Goliat” pga ”svår” (skickade sedan ut instruktioner att vi skulle sjunga nationalsången och ”Den blomstertid” – apropå svåra). Idag övade vi tillsammans för första gången och jag blev helt tårögd och fick rysningar. Skitbra kommer det att bli. Mila schmima! 

#Blogg100: 96

En bekant kom fram till mig. Jag var glad att se henne. Hon mig. Hon frågade hur jag mådde. Jag sa att hon var fin i håret. Hon liksom trampade upp och ner, medan hon uppfordrande tittade på mig. Jag tror att hon är bättre på kallprat än vad jag är, men nu ursäktade jag mig snabbt och gick därifrån. 

#Blogg100: 95

Det är en sorg att jag inte kan dricka alkohol längre. Sorg eftersom jag uppskattar ett glas whisky sour, rosevin, för all del rödvin eller champagne. Ja, champagne. När jag drack en whisky sour hemma blev jag så omtöcknad att jag fick lägga mig och sova ruset av mig. 

I måndags var vi på utdelning av litteraturpris och vi fick ett glas champagne. När jag handlade blöjor på vägen hem glömde jag bankkortet i självscanningen på Coop. Det sörjer jag. Jag hade Bearnaise på. Jag tömde ut innehållet i min tygkasse på coola golv för att leta efter mobilen. 

Jag åkte hem tillsammans med två kollegor som bor nära mig och jag hade svårt att fokusera. Ville sova. Nästan sluddrade. På natten vaknade jag och hade som växtvärk i benen. Jag mådde fruktansvärt dåligt dagen efter. Konstaterade: ”min kropp klarar inte längre alkoholhaltiga drycker?”.
Varje kväll delar Okapin och jag på en halvliter 2,8-öl av billigaste sorten. Det går bra, men allt annat? Det är inte ens värt det.

Jag brukade älska känslan efter ett-två glas vin. Inte ett bekymmer i världen. Lycka. Visst sudd. Nu är känslan: yrsel, illamående, ångest. 

#Blogg100: 94

Jag kom hem, slet av mig kjolen och bytte plats med Okapin bredvid middagssovande Bearnaise. Okapin jobbar till sen kväll. Jag sprang hem när mina elever slutat. I går kväll tyckte vi att stackars Bearnaise kändes så varm så vi tempade honom och han hade feber. Med brännheta händer har han legat och klappat mig i ansiktet hela natten. Han hade fortfarande feber på morgonen så han har varit hemma idag och eftersom Okapin jobbar som livegen kan han inte vabba. Han får jobba ikapp på kvällen. Jag jag ingen lust att vabba mer den här terminen eftersom jag har varit föräldraledig och vabbat och varit på begravning och varit sjuk själv :-/ Enligt Okapin gick febern ner efter alvedon men nu ligger Bearnaise och gnällgnyr i sömnen bredvid mig med kokheta små händer så vi får se. Första terminen på förskolan har varit brutal.