Jag påminns om varför jag inte ska handla från H&M. Superluddiga koftan är en orsak. Allt – verkligen allt – blir helt orange när jag har den på mig. En annan superluddig kofta premiärtvättades (handtvätt off körs) ikväll. Resultat: numera tovad och med litet hål i nacken.
Dessutom representerar H&M i många avseenden precis det jag tycker som sämst om; viljan att betala så lite som möjligt, för så mycket som möjligt. Själva idén att köpa något för att använda vid ett enda tillfälle. Att betala en sådan låg summa som möjligt, men låta någon annan betala ett oerhört högt pris (det borde vara omöjligt att tillverka en t-shirt för 49 kronor – med tanke på alla människor som på något sätt är inblandade i produktionen eller försäljningen av den). Invändning: alla har inte råd att handla t-shirtar för 500 kronor. Nej, det vet jag. Men för summan av 49 kronor betalar likväl någon annan än den som bär t-shirten priset för den.
Läs gärna Nawal El Sadaawis kritik mot H&M som tidigare publicerats i tidningen VI. Den handlar om hur fackföreningar förbjudits i Egypten och hur multinationella företag utnyttjar detta genom att betala sina arbetare mindre än en minimilön. I Egypten arbetar en av fem kvinnor som förvärvsarbetar inom textilindustrin. Tyvärr är texten något rumphuggen. Texten går från att handla om Nawal El Sadaawi, till att handla om H&Ms roll i den egyptiska revolutionen, men där slutar den. H&M ger ett intetsägande svar och tid, utrymme eller någonting annat hindrar skribenten från att gräva vidare.
*
Vid tillfälle ska jag skriva om mina egna strategier i mitt projekt medvetenhet, återhållsamhet, shopping*detox. Ett steg är att undvika tidningar som ELLE och Damernas värld (ja, jag har läst dem!), men även Vi Läser. Indirekt eller direkt är detta tidningar som uppmanar till konsumtion, oavsett om det är av kläder, smink eller böcker. Fall icke i frestelse. Sedan twittrar någon om de nya böckerna i klassikerserien. Det ser snyggt ut! Men har sidorna en svart kant? Som ett svart snitt på böckerna? Är inte det lite Styxx? Och inte som att Styxx är någonting dåligt, utan som: tänk själv.
* Obs! att jag hatar ordet ”shopping”. Och köpstopp. Lika mycket klassmarkör som teppanyakihäll.
Laskask 