Category Archives: #Blogg100 År 6

#Blogg100: 57

Devalverar uttrycket (eh) men är det inte lite u-land att komma hem kl fem en miljard kvällar i rad och sista kvällen inte komma hem alls? Tur att det sedan är tredagarshelg så att vi verkligen kan kramas!

#Blogg100: 56

Någon undrade varför maken inte fick lika mycket kritik när han gjorde reklam för nät-casino som hustrun fick när hon lanserade ett kosttillskott som 18-åringar kan köpa till avbetalning med Klarna. När jag googlade nät-casinohistorien kunde jag notera att maken faktiskt inte kommenterade saken genom att kalla det manshat. Intressant. Kanske för att det ju faktiskt inte var manshat utan snarare handlade om att problematisera exempelvis spelberoende och unga poddlyssnare. Vad hustrun kallade kritiken mot marknadsföringen av hennes kosttillskott? ”Kvinnohat”. 

Jag välkomnar härunder ”skämmes!”-kommentarer såsom man får så fort man andas kritik gentemot något som hustrun eller hennes syster gör. Vad som inte renderar ”skämmes!”-kommentarer eller snack om ”kvinnohat”? När systrarna i sin populära podcast pratar om en tidigare kvinnlig anställd vars parfym luktade illa. 

#Blogg100: 55

Så pass tråkig dag att arbeta precis hela dagen, sedan hämta barn i andra änden av stadsdelen, åka hem och diska, vika tvätt, ägna hela kvällen åt räkningar och tråk. Tråk! 

#Blogg100: 54

Förra veckan var vi hemma hos Okapins föräldrar. En dag kom två av Okapins bröder. Det var någon av Bearnaises kusiner också och trots att vi var så få var vi så många att samtalen delade upp sig. Det var ett samtal på varje sida av mig och efter bara två timmar kände jag mig som att ha stått i stark vind i tretton år. Senare låg jag bredvid Bearnaise efter att han hade somnat och det var skönt att vara ensam. Eller tja, ligga bredvid mitt sovande barn. 

Okapin satt med sina föräldrar och tittade på teve för så umgås både hans och min familj: framför teven. Okapin förklarade för sina föräldrar att för en del människor är umgänge ansträngande. En sådan eftermiddag som vi just varit med om kunde vara dränerande. Nej, så är det inte, det är bara roligt! Sade Okapins pappa och låt mig förtydliga det.

Att varje intryck analyseras och bearbetas och att en del människor därför blir så trötta handlar bara om det: varje intryck analyseras och bearbetas. Den funktionen går inte att stänga av. Det handlar inte om att man inte tycker att det är roligt. Det handlar inte om att man inte tycker om de som man umgås med. Det handlar inte om att man inte vill umgås. Det handlar bara om att varje intryck analyseras och bearbetas. Det är ansträngande för hjärnan. Man blir trött.

Jag blir jättetrött av att umgås med min älskade familj också. Skillnaden är att vi känner varandra så väl och pratar med varandra så ofta att när vi umgås kan umgänget bestå av att vi sitter bredvid varandra och läser varsin tidning. Det funkar inte när man träffar varandra sällan och dessutom inte känner varandra så bra. 

#Blogg100: 53

Det kan ändå irritera mig som sjutton att Okapin ska på grej med högskolekompisar. Bestämt sedan januari minst. I morse började han prata om var ska vi äta och jag finner mig sedan göra förmiddagens alla sysslor medan han säger jag ska boka det där bordet och sen krånglar 10 minuter med det. På något sätt involverar han alltid mig i sina grejer. Fastän jag såklart hoppas att han får en bra kväll skiter jag väl i var han käkar sin jäkla middag. Det är på något sätt som telefonförsäljare som ringer och lurar kunden att säga ja; om jag inte vaktar min tunga får jag anklagelser om men du sa ju att du tyckte att jag skulle boka bord! så jag säger hellre ingenting alls.  

Det hade aldrig varit omvänt. Hade inte jag bokat bord samma kväll som teatern bokades hade jag bokat den senast i går kväll, utan inblandning av Okapin. Men var inte så jäkla tråkig och objussig, Kaosy. Vet ni, det enda jag begär är att slippa vara projektledare för Okapins utekvällar också. 

#Blogg100: 52

Ni bara: of course sjunger du inte som Rihanna. Meningslös poäng! 

Men idag lyssnade jag på She & Him och hon har inget att sätta emot mig där! 

#Blogg100: 101

En gång sa jag till Okapin att jag har väldigt bra självförtroende. Jag sjunger inför andra, ritar, skriver, pratar. Jag föreslår saker. Jag sa att jag trodde att det var fråga om dagar innan jag upptäcktes och signades på major skivbolag.

”Kanske det. Men du sjunger inte lika bra som Rihanna”, sa Okapin.