147.

Jag brinner så sällan.

Jag ville aldrig bli lärare, men jag blev det och jag trivs. Jag ville aldrig bokblogga i tio år, men jag har gjort det och jag har haft roligt. Jag ville inte flytta till Stockholm. Eller jo, av någon anledning ville jag det. Det var roligt. H frågade mig om jag ville jobba på hennes bokförlag och jag fick en anledning att säga upp mig från ett jobb som jag vantrivdes på. Är jag lakonisk? Eller brann jag mest när det handlade om någon att älska? En Okapi, en Bearnaise. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s