119.

Det var inte för att bli rik som jag sade upp mig från mitt jobb för att jobba på bokförlag, men jag ville gärna kunna betala hyran.

Nästan ingen som driver ett så litet bokförlag (litet som i betydelsen: ger ut så få titlar per år) kan leva på bara det. Antingen måste man även översätta eller jobba deltid (eller heltid) med något annat eller ha någon som försörjer en (en pappa eller make till exempel). När jag läste att en medieperson skulle starta en ny tidning och behövde någon som kunde skriva om teknik, hörde jag av mig. Vi träffades på ett kafé vid Nytorget och jag fick jobbet ganska enkelt. Det var kanske ingen annan än jag som sökt. Man fick nämligen ingenting betalt… Och jag fattar inte varför jag inte sa att isåfall var jag inte intresserad, jag presterade ändå inget bra när jag skrev för den där digitala tidningen och vi fick en recension som jag än idag tror var riktad till mig och när jag funderar på bloggen som jag hade där river skammen i bröstet. 

Nå. Den ständiga bristen på pengar fick mig så småningom att börja jobba deltid som lärare igen och sedan att sluta på förlaget och börja jobba som lärare på heltid. Nu vet jag en del som jag inte visste innan. Både om mig själv som om förlags- och företagsbranschen.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s