87.

Emellanåt är såklart självhatet djupt. Som just nu. Då har jag min Whyred-uniform, för min Whyred-uniform (dvs en svart klänning i jersey) är det enda som någon som helst vill tilltala mig i. Jag kan ha min Whyred-uniform till kolsvarta kajalögon (kajalen  sitter strax under ögonbrynen när arbetsdagen är slut) och jag kan ha den varje dag. Jag kan variera kofta för dessa hatdagar är det otänkbart att inte ha en kofta. mycket älskar jag inte mig själv ännu att jag går ärmlös. Helst smulte jag in i väggarna. 

Jag kan variera halsband för jag är naken utan enormt halsband som många lägger märke till. Jag kan variera rouge eller solpuder. Jag kan tänka att det snart är sommarlov och i skogen laddar jag om. Där ser jag ut som jag ser ut, behöver jag inte tänka. När jag kommer ut i skogen påminns jag om hur lite andra bryr sig om hur jag ser ut och hur mycket de istället bryr sig om hur jag är och eventuellt vad jag säger. Men dagar som den här är jag inte logisk. 

Annonser

4 responses to “87.

  1. Jag vill också ha en Whyred-uniform för de dagarna!

  2. Pingback: 97. | Laskask

  3. Pingback: 99. | Laskask

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s