Kallprat

Jag brukar ha som USP att jag är en rätt blyg person, men de senaste åren har jag verkligen fått revidera detta. Jag är inte alls särskilt blyg längre. Jag tycker att det är jättesvårt att kallprata med främlingar. Ibland. Men häromdagen när jag skulle ta ett blodprov i armvecket (som jag hatar! Även om det är plåstret efteråt som gör ondast! Jag kan på rikt få blåmärken av att rycka bort det.) fann jag mig själv just kallprata om bemanningen på laboratoriet efter jul- och nyårshelgerna. Det var väldigt olikt mig själv, för fem år sedan, men – inser jag – inte alls olikt mig själv som jag är nu. Jag finner mig allt oftare i situationer där jag startat konversationer med främlingar. Ofta tycker jag att det är mycket trevligt med dessa kallprat.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s