Fuck cancer

Jag fick en avisering på Facebook och undersökte genast vad det handlade om. En av mina före detta kollegor hade lagt till mig i en grupp. En annan av våra före detta gemensamma kollegor dog i natt. Det kändes verkligen som att någon drog undan mattan för mig.

Vi stod på skolgården för ett år sedan och hon hade precis varit ledig i flera veckor och opererat sin mun. Jag tror att hon hade haft problem med sina tänder i flera år. Nu sa hon att hon hade ont i halsen och hon sa att hon var rädd för att det var cancer. Jag tänkte att man alltid förväntar sig det värsta och tröstade henne med att det säkert inte var något farligt. Som man gör. Tröstar. Viftar bort oron.

Men det var cancer. Hon blev sjukskriven och kom inte tillbaka till jobbet. Arbetsplatsen lades ner och våra gemensamma bekanta som brukade ge mig uppdateringar om hennes tillstånd träffade jag aldrig. Jag skrev ett mail till henne för flera månader sedan, för att kolla hur det var. Jag skickade en bild på våra elever. Jag tänkte att jag borde skriva ett till brev, ett mail, ett vykort. Jag trodde att hon var på bättringsvägen eftersom hon uppdaterade facebook regelbundet… 

Så dumt.

Alla dessa kollegor som jag har förlorat i cancer. De börjar bli alldeles för många. Det vore fint att hitta ett botemedel mot den där fruktansvärda sjukdomen nu. 

Stöd cancerfonden här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s